Blir 2024 hållbarhetens år inom byggbranschen? Enligt Anna Forsberg, marknadschef på NCC, ser det lovande ut. I det senaste avsnittet av vår podcast Byggsnack intervjuar Avimas VD David Björk Anna, där de utforskar byggsektorns framtid och dess strävan mot hållbarhet. I den här bloggen delar vi Annas insikter om branschens utmaningar, mål och vägen framåt.
Hur främjar man hållbart byggande i byggbranschen?
Hållbarhet är en central fråga för byggbranschen eftersom den står för en betydande del av utsläppen och konsumerar stora mängder naturresurser, land och mark. Dessutom genereras stora mängder koldioxidutsläpp under själva byggprojekten, vilket gör den till en nyckelbransch när det gäller att minska klimatutsläppen i samhället. För att faktiskt kunna driva förändringar inom sektorn behövs både ansvarstagande och hållbara lösningar, enligt Anna Forsberg.
Anna ser med förväntan fram emot ett ökat fokus på hållbarhet inom byggsektorn år 2024. Hon betonar vikten av starka drivkrafter och incitament som kommer att främja hållbarhetsmål, där kapitalmarknadens nya krafter spelar en central roll. Alltså de ekonomiska och finansiella aktörerna, som investerare och företag, som har börjat lägga stor vikt vid hållbarhetsaspekter. Dessa aktörer inser att hållbara affärsprinciper inte bara är viktiga för att minska negativa miljöpåverkningar utan även för att säkra långsiktig ekonomisk framgång. Anna berättar att NCC har satt upp målet att vara klimatneutrala senaste år 2045, vilket överensstämmer med nationella mål för Sverige och EU-krav. Dessutom är hållbarhetsaspekter avgörande för att vara relevant för kunder och för att uppfylla lagstiftning, inklusive de som introduceras genom EU-taxonomin.
För att främja hållbart byggande finns olika incitament, såsom skatter och bidrag, inklusive stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt samt stöd vid upphandling för att stimulera teknikutveckling. Lagstiftning, som PBL (Plan- och bygglagen) och BBR (Byggreglerna), utgör branschens övergripande ramar, även om de representerar minimikrav. BBR kräver klimatberäkningar för att redovisa byggnadens klimatpåverkan, men det finns ingen konkret skyldighet att minska denna påverkan.
Anna framhäver även skatterna, särskilt koldioxidskatten i Sverige, som påverkar valet av energikällor. Utöver detta finns praktiska incitament, såsom variationsvolatilitet och prisvariationer, vilket skapar en risk som man vill minimera genom att satsa på energieffektivitet. Detta skapar en robust marknadskraft som driver minskningen av klimatutsläpp genom användning av solceller, värmepumpar och energieffektiva byggnader.
Hur gör de byggföretag som ligger i framkant?
De företag som befinner sig i framkant utmärker sig genom sin kompetens och framåtlutande inställning. Digitaliseringen erbjuder också en fantastisk möjlighet för byggbranschen att integrera miljö- och klimataspekter. Denna möjlighet sträcker sig inte bara till produktionsskedet utan omfattar även driftsskedet, där den kan skapa värde för beställaren och möjliggöra en mer hållbar förvaltning av byggprocessen. Anna uppmanar beställare att våga utmana utförare och efterfråga innovativa lösningar.
Inom byggprojekt, där många människor och olika discipliner är involverade, är kommunikation och information helt vitala för att uppnå högsta möjliga kvalitet. Risken för informationsglapp är påtaglig, vilket kan leda till tidsförlust, ekonomiska förluster och minskad kvalitet. Anna säger också att aktivt dela information är ett sätt för vår bransch att öka sin intelligens och produktivitet. Trots att byggbranschen inte alltid uppfattas som den mest produktiva jämfört med andra sektorer, anser Anna att arbeta mer datadrivet är centralt för att NCC ska bli mer effektiva i att hitta lösningar och skapa värde för sina kunder.
När det kommer till att ställa krav på minskning av klimatpåverkan, poängterar Anna att det oftast är kommunen eller fastighetsägaren som sätter tydliga mål. Hon understryker vikten av att inte vara rädd för att tro att krav på minskad klimatpåverkan automatiskt leder till högre kostnader för anbudsgivare, då detta inte alltid stämmer. Integrering av hållbarhetskrav kan faktiskt fungera som en drivkraft för innovation och kostnadseffektivitet inom byggprojekt.
