Mathias Åberg & Henrik Fjellgren,
AFRY
Med AFRYs experter Mathias Åberg och Henrik Fjellgren får vi insikt i hur fastighetsförvaltare kan förebygga och hantera klimatrelaterade risker.
Klimatförändringarna är en realitet som påverkar oss alla. För fastighetsägare och förvaltare innebär detta en ny dimension av utmaningar: att säkerställa att byggnader inte bara är hållbara utan också motståndskraftiga mot de förändrade klimatförhållandena. I detta inlägg utforskar vi hur klimatanpassning av byggnader kan gå till, med insikter från AFRYs experter Mathias Åberg och Henrik Fjellgren. Vi kommer att ta upp allt från analyser och riskbedömningar till konkreta åtgärder som kan skydda fastigheter från framtida klimatrelaterade skador.
Vad är en klimatriskanalys?
En klimatriskanalys identifierar potentiella klimatrelaterade risker för en byggnad, inklusive extremt väder, översvämningar och andra miljöpåverkan. Detta är avgörande för att säkerställa långsiktigt hållbart underhåll och skydd.
1. Vilka är de viktigaste punkterna i klimatanpassning av byggnader?
Klimatanpassning av byggnader innebär att identifiera och implementera åtgärder som ökar deras motståndskraft mot klimatförändringar.
Riskbedömning: Riskbedömning är det första kritiska steget. Detta innebär att fastställa de specifika klimatrelaterade risker som byggnader kan utsättas för, inklusive översvämningar, extrema temperaturer och stormar. En detaljerad klimatriskanalys ger fastighetsägare en klar bild av hoten och hjälper till att utveckla en effektiv plan för att hantera dessa.
Planering av åtgärder: Nästa steg är att planera och implementera åtgärder baserat på riskanalysen. Detta kan omfatta tekniska lösningar som dräneringssystem, användning av väderbeständiga byggmaterial, och förbättrad isolering. Att höja grunden på nya byggnader eller installera backventiler kan minska risken för översvämningsskador. Mathias Åberg från AFRY betonar vikten av att dessa åtgärder inte bara fokuserar på omedelbara problem, utan också bidrar till långsiktig hållbarhet och motståndskraft.
Kontinuerlig övervakning: Kontinuerlig övervakning och underhåll är också avgörande. Regelbundna inspektioner och uppdateringar av byggnadens system säkerställer att klimatanpassningsåtgärder förblir effektiva. Henrik Fjellgren påpekar att detta kräver ett systematiskt tillvägagångssätt och att klimatanpassning bör integreras i den löpande fastighetsförvaltningen. Genom att följa dessa steg kan fastighetsägare och förvaltare skydda sina byggnader mot framtida klimatrelaterade utmaningar och säkerställa deras långsiktiga hållbarhet.
2. När bör klimatanpassning av byggnader påbörjas?
Att påbörja klimatanpassning så tidigt som möjligt är avgörande för att minska risker och kostnader i framtiden.
För nya byggnader bör klimatanpassning integreras i design- och byggprocessen. Detta innebär att ta hänsyn till klimatdata och framtida prognoser vid val av byggplats och material. Genom att undvika riskområden och använda väderbeständiga material kan man minska potentiella framtida skador.
För befintliga byggnader är det aldrig för sent att börja. En första åtgärd är att genomföra en klimatriskanalys för att identifiera de mest kritiska hoten. Prioritera sedan åtgärder baserat på risknivå och kostnad. Mathias Åberg betonar vikten av att integrera klimatanpassning i den befintliga underhållsplanen för att säkerställa att åtgärderna genomförs systematiskt och effektivt.
Ekonomiska incitament spelar också en viktig roll. Fastighetsägare som inte anpassar sina byggnader kan stå inför högre försäkringspremier eller till och med riskera att förlora försäkringsskyddet. Genom proaktiv klimatanpassning kan fastighetsägare skydda sina tillgångar, minska försäkringskostnader och öka byggnadens långsiktiga värde. Henrik Fjellgren påpekar att tidig klimatanpassning även kan bidra till att uppfylla nuvarande och framtida regelverk, vilket kan undvika dyra och komplicerade anpassningar senare.
Sammanfattningsvis, oavsett om det gäller nya eller befintliga byggnader, är det klokt att påbörja klimatanpassning så tidigt som möjligt. För nya byggnader innebär detta integration i design och planering, medan det för befintliga byggnader handlar om att snabbt identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder. Detta förbereder byggnaderna för framtida klimatutmaningar och säkerställer deras långsiktiga hållbarhet.
3. Hur påverkar klimatanpassning den dagliga fastighetsförvaltningen?
Rutinarbete och dagligt underhåll: Klimatanpassning förändrar hur fastigheter förvaltas dagligen. Det innebär att integrera klimatanpassning i rutinmässigt underhåll, långsiktig planering och budgetering. Fastighetsförvaltare måste nu inkludera inspektion och underhåll av klimatanpassningsåtgärder i sitt dagliga arbete. Det kan innebära att regelbundet kontrollera dräneringssystem för att förhindra blockeringar eller övervaka byggnadens klimatskal för att upptäcka skador som kan leda till fuktskador.
Långsiktig planering: Långsiktig planering är avgörande. Fastighetsförvaltare måste planera för hur byggnaderna kan påverkas av klimatförändringar på lång sikt och budgetera för framtida investeringar i klimatanpassning. En välgenomtänkt långsiktig plan kan hjälpa till att sprida kostnaderna över tid och undvika stora, oväntade utgifter. Mathias Åberg understryker vikten av en sådan plan för att säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Utbildning och medvetenhet: Utbildning och medvetenhet bland personal och hyresgäster är centrala. Fastighetsförvaltare och personal måste utbildas i att förstå och hantera specifika klimatrelaterade risker. Hyresgästerna bör informeras om de åtgärder som vidtas och hur de kan bidra till att minska riskerna. Genom att engagera hyresgästerna kan en gemensam ansvarskänsla skapas, vilket bidrar till byggnadens långsiktiga hållbarhet.
Slutligen kan klimatanpassning innebära förändringar i byggnadens användning eller funktion. Detta kan kräva tekniska och organisatoriska anpassningar. Henrik Fjellgren påpekar att dessa förändringar är nödvändiga för att säkerställa byggnadens funktionalitet och säkerhet i ett förändrat klimat. Sammanfattningsvis innebär klimatanpassning en omfattande förändring i fastighetsförvaltningen, med fokus på kontinuerligt underhåll, långsiktig planering och utbildning.
Experternas nyckelinsikter
Sammanfattningsvis spelar klimatanpassning en avgörande roll för att säkerställa byggnaders motståndskraft mot klimatförändringar.
Mathias Åberg: Mathias betonar vikten av en grundlig riskbedömning och att integrera klimatanpassning i både nybyggnation och befintliga byggnaders underhållsplaner. Han understryker att proaktiva åtgärder inte bara minskar framtida risker utan också kan bidra till att sänka försäkringspremier och öka fastigheters värde.
Henrik Fjellgren: Henrik å sin sida framhäver vikten av kontinuerlig övervakning och underhåll, samt att klimatanpassning bör ses som en integrerad del av den dagliga fastighetsförvaltningen. Han påpekar att utbildning och medvetenhet bland både personal och hyresgäster är avgörande för att säkerställa att anpassningsåtgärderna blir effektiva och hållbara på lång sikt. Fjellgren betonar även att tidig anpassning kan hjälpa fastighetsägare att undvika framtida kostsamma anpassningar och säkerställa att byggnader uppfyller framtida regler och standarder.
Båda experterna är överens om att klimatanpassning inte bara är en teknisk utmaning utan också en strategisk och ekonomisk fråga. Genom att ta ett helhetsgrepp på klimatanpassning kan fastighetsägare inte bara skydda sina tillgångar utan också skapa hållbara och säkra miljöer för framtida generationer.
Vill du lära dig mer om hur du kan klimatanpassa dina byggnader? Lyssna på podcast avsnittet med AFRY här!
Hur kan Avima hjälpa ditt byggprojekt?
Genom vår expertis och erfarenhet kan vi hjälpa dig att navigera genom utmaningarna inom bostadsproduktion och ta projektarbetet till nya höjder. Genom att modernisera samarbetet, strukturera mappar och hantera behörigheter effektivt, strävar plattformen efter att förkorta projekttidslinjer, minimera misstag och främja snabb informationsdelning.
Kontakta oss idag. Boka en gratis demo!